The Fooo Noveller!

Här kan du läsa noveller om The Fooo

A Real Friend (Del 4)

Kategori: Allmänt

Jag ber verkligen 1000 ggr om ursäkt för att jag inte har skrivit ngt kapitel på typ 3 veckor, men jag har verkligen inte harft tid. Men nu kommer del 4.
Förra delen:
 
Jag slängde iväg kniven så att den satte sig i hans hjärta. Jag blev helt skräckslagen när jag såg att han föll till marken. Jag sprang ut igen. Nu var jag tvungen att komma bort från staden. Ingen fick någonsin se mig mer. Aldrig mer...
_________________________________________________________________________________________
 
Emma´s perspektiv
 
Jag sprang så långt benen orkade bära. Sen satte jag mig i ett dike och pausade. Jag andades tungt. Jag var helt slut. Jag gick sakta mot en resturang. Om jag hade tur kunde jag kanske tigga lite och få ngt. Jag gick in och satte mig vid bänken. 
- Ursäkta, skulle jag kunna få lite mat, sa jag. 
- Vad vill du ha?, frågade han.
- Överraska mig, sa jag. Han log och gick in i köket och kom senare ut med en stor tallrik sallad. 
- Nyttig mat till en nyttig kropp, sa han och log. Jag tittade konstigt på honom. Han log och sträckte fram handen.
- Ja juste.... Jag har inga pengar, sa jag.
- Då får du betala på annat sätt, sa han.
- Jag tänker inte diska, sa jag. Han skrattade.
- Det hade jag inte tänkt, sa han. Hans svettiga hand tog tag i min och han drog med mig in på toaletten och låste dörren. Jag förstod vad han ville.
- Fan vad sexig du är, sa han och tittade på mig. Jag kände en obehaglig känsla. Hans hand på insidan av mitt lår. Han kom närmre och lyfte upp mitt huvud. Jag tittade på honom och såg en skallig rälig gubbe. Han tryckte sina läppar mot mina men jag bakade undan.
- Du gör det bara värre för dig själv, sa han och tog tag om min midja och drog mig intill sig. Jag svalde. Han kysste mig igen. Denna gången hann jag inte backa undan innan han tryckte upp mig mot väggen. Jag blev riktigt rädd och försökte ta mig loss men han höll fast mig. Hans hand gled ner på min rumopa och han var påväg att knäppa upp mina byxor men jag slog till honom i baksidan av huvudet. Han släppte taget och jag sprang ut från resturangen i full fart. Jag sprang in i en gränd.....
_________________________________________________________________________________________
 
lite kort men hinner inte längre. Vad tyckte ni om detta kapitlet

A Real Friend (Del 3)

Kategori: Allmänt

Förra delen:
 
- Du har löv i håret, sa han och tog bort dem. Jag log. Nej jag kunde inte falla för honom nu. Han hade också tävlat om mig. Jag puttade bort honom och ställde mig upp. Jag sprang hem...
____________________________________________________________________________________________
 
När jag kom hem så slängde jag mig i sängen och grät. Mamma var inte hemma än och det var jag glad över. Jag gick in på toaletten och ställde mig framför spegeln. Jag studerade mitt ansikte och sen så slog jag sönder spegeln med handen. Jag fick in skivor i handen och det började blöda. Men jag kände ingen smärta. JAg såg rakbladet. Jag tog det och skar mig i armen. Då skrek jag av smärta. Jag sprang ner i hallen och tgo på mig mina skor sen bara sprang jag ut. Jag sprang in i skogen, så långt in jag kunde. Jag orkade inte mer. Alla bara utnyttjade mig eller mobbade mig. Jag orkade inte mer, orkade inte mer. Till slut så trillade jag. Jag orkade inte resa mig upp, så jag blev liggande. Såret i armen var djupt, det hade redan kommit in smuts i det så det var infekterat. Men just nu så orkade jag inte bry mig. Jag lade mig ner och blundade. just nu hade jag många självmordstankar. Vad var meningen med att leva om man inte ens mådde bra? Jag tog av mig tröjan och rev i sönder den och sen knöt jag fast den i trädet och runt halsen. Jag ställde mig på en sten. Jag tänkte hoppa, men jag fundeade ett litet tag först. 
 
Omar´s perspektiv. 
 
Jag mådde jättedåligt. Hur kunde jag göra så mot henne? Jag hade gjort hennes liv jättedåligt. Jag tog ett äpple och sen så gick jag bort till henne. Jag såg att dörren till hennes hus stod öppet. Jag gick in och tittade mig omkring. Alla hennes saker var kvar. Jag gick upp på övervåningen och in på toaletten. Jag såg att rakbladet låg på golvet och var helt blodigt. 
- Jävla barnunge, sa jag och sprang ut ur huset och in i skogen. Jag såg att hon hängde i ett träd. Jag sprang fram och skar av den biten hon hade knutit runt halsen, men jag kom för sent. Hon var redan död. Jag lade huvudet på hennes mage och grät. Allt det här var mitt fel. Jag fick henne att ta självmord. Jag hörde fotsteg bakom mig. Men när jag vände mig om var där ingen. Men jag kände mig iakttagen. Jag tog upp min mobil, det fanns ingen täckning. Jag reste mig upp och gick iväg en bit tills jag fick täcking. Jag ringde till polisen, men när jag vände mig om igen var hon borta. nu blev jag rädd coh sprang ut ur skogen och hem till mig och låste alla dörrar. Jag gick upp på mitt rum och satte mig i sänge. Då knackade det på dörren. Jag gick ner och tittade ut genom fönstret. Det stod polisbilar utanför så jag öppnade dörren. 
- Är det du som är Omar Rudberg?, frågade en polis. 
- Ja, sa jag. 
- Var vänlig och vänd dig om, sa han. Jag vände mig om och då satte ahn handglobar på mig.
- Vad gör du?, sa jag.
- Du är misstänkt för mordet på Emma Lagerlöf, sa han.
- Det är omöjligt, jag hittade henne hängandes i ett träd, hon tog självmord, sa jag. 
- Säg det till domaren, sa han och satte in mig i bilen. Jag förstod ingenting. Var det inte Emma som jag hittade? Men kroppen var precis likt henne. 
 
Jag kom in på polisstationen och fick sitta i en cell. Dem tog alla mina saker. Jag fick inte ha något där inne. Men efter ett tag öppnades dörren. 
- Du har besök, sa killen som vaktade mig. Jag följde med honom. Då såg jag att det var dem andra killarna som hade kommit. Jag satte mig ner på stolen mitt emot dem. 
- Omar, vad gör du här?, frågade Oscar. 
- Dem tror jag dödade henne, sa jag. 
- Emma?, sa Felix med en frågande blick. Jag nickade.
- Gjorde du det?, frågade Oscar.
- Nej jag hittade henne, sa jag. 
- Då ska du ju inte vara här, sa Felix.
- Säg det till dom, sa jag. 
- Jag hittade henne hängandes i ett träd, hon tog livet av sig, jag dödade inte henne. Ni måste tro mig, sa jag. 
- Omar dem hittade henne begravd i jorden på bakgården av ett hotell, sa Oscar. Jag gav honom en konstig blick
- Nej det kan inte stämma, hon var där. I trädet, sa jag. Felix skakade på huvudet. 
- Nej Omar det var hon inte, sa han.
- Ni tror också att jag dödade henne, sa jag. Dem svarade inte. Dem bara tittade på varandra. Jag blev arg och fick ett utbrott.
- Jag trodde jag kunde lita på er, men ni sviker mig också, skrek jag och tänkte anfalla dem men hann inte innan alla drog bort mig coh slängde in mig i min cell igen. Jag skrek och förstörde allt där inne.
 
Emma´s perspektiv. 
 
Om jag hoppade så fick jag ju aldrig mer se Omar. Jag gillade honom faktiskt, även efter det han hade gjort. Jag hörde fotsteg i skogen. Jag tittade mig omkring men såg ingen. Precis när jag tänkte hoppa välte någon ner mig på marken och satte sig över mig. Jag tog tag hans arm och slängde an över mig. Han höll fast mig bakom mig. Man jag tog mig loss. Jag sprang hem och tog en kniv. När jag vände mig om så stod han där. JAg skängde iväg kniven så att den satte sig i hans hjärta. Jag blev helt skräckslagen när jag såg att han föll till marken. JAg sprang ut igen. Nu var jag tvungen att komma bort från staden. Ingen fick någonsin se mig mer. Aldrig mer...
_____________________________________________________________________________________________
 
VAd händer hnu?
 
 

A Real Friend (Del 2)

Kategori: Allmänt

Förlåt för att jag inte skrev något kapitel igår men jag hann inte riktigt. Men här kommer del 2
Förra delen
 
- Är det något problem Emma?, frågade mamma.
- Nej det är lugnt, sa jag........
____________________________________________________________________________________________
 
- Aha och vem var det där?, frågade han. 
- Mamma, Hon tycker inte om när jag får nya kompisar, sa jag. 
- Så vi är kompisar?, frågade han.
- Det sa jag inte, sa jag snabbt. 
- Det gjorde du visst, sa han och log.
- Du jag vet ju inte ens vad du heter, sa jag. Han tittade på mig med en konstig blick.
- Omar, sa han sig. Då slog det mig. Det var han alla tjatade om hela tiden. Hans mörka hår och örhänge i ena örat.
- Aha, född 12 noveember, kom till Sverige 2005 från Venezuela, dold talang parkour och gillar enchiladas, sa jag. Han tittade konstigt på mig.
- Får höra det ofta i skolan, sa jag. Han nickade.
- Var ni inte fyra stycken?, frågade jag. Han vände sig om
 
Omar´s perspektiv
 
Jag vände mig om men killarna var inte kvar. Jag såg att dem stod utanför.
- Ursäkta mig en sekund, sa jag och sprang ut.  
- Det gick ju bra, sa Felix när jag hade kommit ut.
- Vad hände med "vi är precis bakom dig?", sa jag.
- Äsch du klarar dig så bra själv, sa Oscar. Jag gav honom en blick. 
- Jag kan bara inte slut tänka på henne. Hennes mörka hår och fina bruna ögon och hennes perfekta läppar, sa jag och tittade på henne. Hon satt där inne och läste. Hennes ögon var så inne i boken. Dem var så fina. Då knäppte Ogge med fingret framför mina ögon så att jag vaknade.
- Du är inte den enda som råkar gilla henne, sa Felix.
- Alla ni gillar henne också va?, sa jag. Dem nickade. 
 
Emma´s perspektiv
 
Jag läste i min bok ett tag men sen blev jag så nyfiken på vad dem pratade om. Jag öppnade försiktigt dörren så att jag hörde vad dem sa. 
- Okej, vi kör sten, sax, påse om vem som får bjuda ut henne, sa Omar. Alla ställde sig i en ring. Felix åkte ut först. Sen åkte Oscar ut. Nu var det bara Omar och Ogge kvar. Såklart så vann Omar. Nu blev jag arg. Hur kunde ahn ens gör något sånt. Jag som nästan hade börjat lita på honom. Jag gick in och satte mig ner på samma plats igen. Sen kom Omar in.
- Förlåt att det tog sån tid, sa han. Jag svarade inte honom utan fortsatte att läsa vidare. Han lyfte upp mitt huvud med hans hand men jag drog bort mitt huvud.
- Är du arg?, frågade han. Då tittade jag upp på honom.  
- Nej, vad skulle jag vara arg över?, sa jag och log. 
- Inget, sa han och satte sig ner. Jag bara tittade på honom.
- Du missar poängen, jag är arg på dig, sa jag coh rest mig upp. 
- Varför?, sa han och reste sig upp.
- Jag är inget objekt som man tävlar ut. Jag är en människa, jag gör mina egna val. Jag kanske hade gått ut med dig om du bara hade sagt som det var. Men tydligen tävlar ni om mig istället, sa jag och gick. HAn tog atg i min arm. 
- Släpp, sa jag.
- Inte förrän du säger var du fick den idén ifrån, sa han. 
- Det vet du mycket väl, sa jag och slet mig loss. Jag hade så bråttom när jag sprang ut att jag krockade in i Felix och trillade och fick han över mig. 
- Du har löv i håret, sa han och tog bort dem. Jag log. Nej jag kunde inte falla för honom nu. Han hade också tävlat om mig. Jag puttade bort honom och ställde mig upp. Jag sprang hem...
____________________________________________________________________________________________
 
VAd tror ni händer i nästa kapitel? Kommentera!

A Real Friend! (Del 1)

Kategori: Allmänt

Emma är 14 år. Hon bor med sin mamma i en liten lägenhet inne i stan. Emma är mobbad och retad av alla i skolan. Hon passar inte in. Hon mår riktigt dåligt och kan inte gå ut utan att någon från klassen förföljer henne.
____________________________________________________________________________________________
 
Jag vaknade av solljuset som sken in genom fönstret. Jag klev upp från sängen och tog på mig mina kläder. Sen tog jag ett äpple och gick till busshållsplatsen. Jag tog alltid bussen lite tidigare för att jag skulle få vara lite ifred innan alla mobbare kom. Jag satte mig på sätet med 4 platser. Nere vid hotellet kom ett gäng killar upp på bussne och satte sig ner bredvid mig. Jag tänkte gå och sätta mig någon annanstans men jag lät bli.
- Hej, sa en av dem. Han var blond och hade fina blåa ögon. Han var väldigt stö faktiskt. Men han skulle aldrig acceptera en sån som mig. Han var säkert en sån player som alla killar är nu för tiden. Jag tittade ner och hälsade inte tillbaka. Jag såg hur han titade på sina kompisar. 
- Vilken skola går du på?, frågade en annan kille. Han var mörkhårig och ganska kort. Han var också ganska söt faktiskt. 
- Äsch, det är inte lönt att säga, jag kommer sticka från detta jävla landet, sa jag. När jag såg deras miner insåg att jag sa det där högt. 
- Jag tänker byta skola, där jag går nu blir jag bara mobbad, dem följer efter mig hela tiden.... jag vet inte varför jag berättar detta för er, sa jag och gick och satte mig en bit ifrån dem. En av killarna satte sig bredvid mig. 
- Du kan prata med oss, sa han. Jag tittade inte på honom. 
- Du, jag vet inte ens vilka ni är så nej det kan jag inte, sa jag. 
- OMAR, OMG, skrek någon. 
- Hej, sa han och gick upp och kramade om henne och sen fick hon ta ett foto med honom. hon gjorde lika dant med dem andra killarna. 
- Bäst att göra det där direkt annars slutar dem aldrig stirra, sa han. 
- Så ni e typ några kändisar?, frågae jag. 
- Sötnos, vi var förband till Justin BIeber här i Sverige, sa han. Jag log.
- Aha, så det är ni som är dem där.... Fooo killarna, sa jag. Han tittade konstigt på mig. Men sen nickade han.
- Du får gärna avsky mig, jag är van vid det, sa jag och log. 
- Avsky dig? Nej du är faktiskt rätt cool, sa han och blinkade med ena ögat. Plötsligt så stannade bussen.
- Shit, sa jag och sprang och kollade vilken busshållsplats vi var på. JAg hade åkt 6 busshållsplatser mer än vad jag skulle. KIllen kom fram till ohc tog tag i min arm. 
- Vad är det?, frågade han. Jag vände mig om och tittade på honom.
- Altt är ert fel, sa jag. 
- På vilket sätt?
- Jag åkte förbi min hållplats för att jag blev helt besatt av dig, sa jag. En sekund senare insåg jag vad jag hade sagt. Han fick ett leende på läpparna. Jag slog till honom lätt på bröstet och sen sprang jag av bussen och bort mot skolan.
 
När jag kom fram så var klockan redan 10. Jag fick panik och sprang och ryckte i handtaget. Men det var låst. Jag tog snabbt upp min kalender och kollade. Vi hade studiedag idag. 
- Du måste skoja, sa jag och slog till mig huvudet. Jag gick in till stan istället och gick in på ett café. JAg satte mig ner och tog fram matteboken och började räkna. Jag satte i hörlurarna och lyssnade på One Dierection. Någon tog ut hörlurarna. 
- Lyssna på det här, sa personen. Jag kände igen rösten och kollade inte vem det var. Det var den där killen från bussen. Jag satte på musiken han hade och lyssnade på den. 
- Jag gillar det, vilka är det?, frågade jag. 
- Vi, sa han. Jag såg att dem andra killarna också var med. 
- Jag har inte tid med det här, sa jag och reste mig upp. 
- En låt till, sa han. Jag skakade på huvudet och frsökte gå förbi men han tog tag i min arm. 
- Är det något problem Emma?, frågade mamma.
- Nej det är lugnt, sa jag........
 
Hoppas att ni gillade första delen! Den blev inte så lång men nästa hoppas jag blir längre!

Välkommen

Kategori: Allmänt

Hej och välkommen till min novellblogg. Här kommer jag att skrva noveller om The Fooo, ibland några andra också men mest om The Fooo. Min första del på min första novell kommer upp här imorgon. Så håll utkik! Den heter "A Real Friend" Håll utkik efter den. 
 

Välkommen till min nya blogg!

Kategori: Allmänt

Mitt första inlägg.